GEIJERSGÅRDEN
- En välbevarad gård med lång historia
Geijersgården i Ransäter är platsen där författaren Erik Gustaf Geijer föddes, idag minnesgård, släktgård, museum och ett av Värmlands mest besökta turistmål.
GEIJERSGÅRDEN I RANSÄTER
Geijersgården är Erik Gustav Geijers födelsehem. Han var en av 1800-talets mest betydelsefulle svenska diktare, historiker och kompositörer. Här på gården kan ni uppleva den unika herrgårdskultur som växte upp i Värmland under stångjärnsepokens storhetstid 1650-1850.
Gejersgården är ett av Värmlands mest besökta turistmål, en välbevarad gård med lång historia. Här finns många välbevarade ting såsom tavlor, böcker och möbler. Ett besök på gården blir ett rofyllt ögonblick med blickar bakåt till en svunnen tid.
Kulturvecka på geijersgården
Ta chansen – besök och gå en guidad tur på Geijersgården under sommarens kulturvecka!
6 juli-16 juli klockan 10.00-16.00 kan du utan förbokning få en guidad tur runt herrgården och museet. Mer information och inbjudan finner du här.
Ytterligare information finns på Munkfors-Ransäters turistinformation.
Erik Gustaf Geijer
Erik Gustaf Geijer tillbringade sin barn- och ungdomstid här i slutet av 1700-talet. Erik föddes på Geijersgården den 12 januari 1783 och avlider 64 år senare, den 23 april på Operahuset i Stockholm.
F.A. Dahlgren
På gården bodde nämligen även en period F.A. Dahlgren, författaren till ”Värmlänningarna”, som för övrigt fortfarande spelas varje år på Ransäters hembygdsgård.
Uno Troili
Uno Troili, systerson till Erik Gustaf Geijer, växte upp på granngården Uddersrud och var ofta på besök på Geijersgården. En del av hans berömda målningar finns idag att beskåda på minnesgården.
Geijerska släkt-föreningen
Geijerska släktföreningen bildades den 5 augusti 1912 i Filipstad. Den första styrelsen bestod av: brukspatronen Reinhold Geijer, häradshövdingen Ernst Geijer, kaptenen Reinhold Geijer, brukspatronen Carl af Geijerstam och ryttmästaren Wilhelm von Geijer.
Släktföreningens ändamål är att vidmakthålla och stärka sambandet mellan släktens medlemmar och att hos envar av dem väcka och nära medvetandet om inbördes förbindelse, att tillgodose släktens sociala och ideella intressen samt att lämna understöd till åldriga och behövande medlemmar av släkten och till uppfostrings- och utbildningshjälp för släktens uppväxande ungdom.
